Njurarna är ett av kattens känsligaste organ. Det finns ett flertal sjukdomar som drabbar njurarna direkt t ex PKD (Polycyklistic Kidney Disorder) och CIN (Chronic Interstitial Nephritis). Dessutom ser man sekundära symptom från njurarna vid ett flertal andra sjukdomsfall och njurarna är dessutom känsliga t ex vid förgiftningsfall.

Hälsoprogrammet avseende njurar startades år 2004 efter att man upptäckt att Ragdoll verkade kunna drabbas av liknande symptom på för tidigt åldrade njurar (CIN) som upptäckts på Helig Birma. En pilotstudie på Helig Birma startades av vet L Nilsfors i samarbete med vet Kerstin Bohman på Smådjurskliniken Din Veterinär i Enköping. Efter att liknande symptom upptäckts även på Ragdoll beslutades att även låta Ragdoll ingå i studien.
Kontakter med veterinärer i andra länder verifierade att liknande problem setts även på andra håll.

Vid SRCs medlems/uppfödarträff i Trollhättan 2004 beslutade medlemmarna att starta ett program för att undersöka vilken omfattning PKD och CIN hade inom rasen. Ett testprotokoll utarbetades i samarbete med veterinär. Protokollet har modifierats efter hand. När studien startades gjordes både ultraljud och blodprov men idag tas blodprov endast om ultraljudet uppvisar några avvikelser.

Testerna visar att PKD inte är särskilt vanligt hos Ragdoll.
PKD är en autosomal dominant sjukdom vilket bör göra det relativt lätt att komma till rätta med inom rasen eftersom utbredningen än så länge är begränsad.
Det som mest bekymrar oss idag är de andra njurfel som drabbar våra katter t ex CIN.

I Finland arbetar Dr Marjukka Anttila med ett finskt Ragdollforskningsprojekt. Hon har framlagt teorin om att orsaken till njurproblem hos Ragdoll är refluxnefropati (urin leds tillbaka till njuren via urinledaren och skadar njuren). En metod att identifera detta via ultraljud har utarbetats och praktiseras av ett antal finska veterinärer (2007). Forskningen fortsätter och man hoppas så småningom få reda på om och hur detta nedärvs.

Vi är ännu i början av forskningen omkring Ragdoll och njurar men ju mer information som samlas in desto längre kan forskningen komma så att vi förhoppningsvis får svar på frågorna om orsaker och nedärvning.

SRC’s rekommendationer är att uppfödarna låter undersöka sina avelskatter med ultraljuds-undersökning hos en kunnig veterinär på området.
Var noga med att det blir en specialist som gör undersökningen.

Undersök era katter runt ettårsåldern fösta gången. Har man äldre katter som går i avel så undersöker man givetvis även dem. Rekommendationen är att ultraljuda njurarna första gången vid ca 1 års ålder innan katten ev. går in i avel. Om möjligt är det bra att följa upp detta med ett ultraljud senare t ex vid 3 års ålder då man sett att en del katter har till synes friska njurar vid ett års ålder men uppvisar symptom senare.

Lista över kliniker

När du ska testa din katt laddar du hem testblanketten och fyller i uppgifter om katt och ägare samt skriver under den. Ta med testblanketten och stamtavlan till veterinären vid testtillfället. Katten måste vara ID-märkt för att veterinären ska kunna identifiera katten.

Veterinären fyller i resultatet av ultraljudsundersökningen och skickar sedan en kopia på blanketten till hälsoprogrammets registerhållare (se nedan).
Testresultatet läggs in i SRC's hälsoregister senast 1 mån efter testtillfället.

Det är alltid ledsamt när en älskad katt dör. Särskilt om det sker i förtid och katten inte levt ett fullt liv.

En obduktion kanske inte är det första man tänker på i sorgens stund, men det kan tillföra mycket till forskningen och kanske bidra till att färre katter i framtiden drabbas av njursjukdom.
Arbetet med att eliminera HCM hos våra katter är viktigt och även obduktionsresultat är betydelsefulla bidrag till den forskningen.

Läs mer här om obduktion

Obduktionsresultatet skickar du till hälsoprogrammets registerhållare (se nedan)