Välj språk / Select language
April 2017
SRC:s styrelse har inte någon kunskap inom veterinärmedicin och har heller inga veterinärer knutna till oss, och det vill vi särskilt påpeka för er som läser detta. Vi ser det som vår uppgift att sammanställa och delge den information vi får till oss via klubbens kanaler för att nå ut till så många uppfödare som möjligt.
Våren 2016 framkom det att det förekommer en defekt i rasen som innebär att det i vissa kullar föds dvärgväxta kattungar. Alla dvärgväxta kattungar har ett ganska likartat utseende och en gemensam nämnare är också att de alla har en och samma katt på både mammans och pappans sida i stamtavlan. I dagsläget har vi vetskap om ett 40-tal kattungar, men gissningsvis finns det ett ganska stort mörkertal. De drabbade kattungarna har fötts både i Sverige och utomlands.
Att problemet dyker upp i den här omfattningen och vid den här tiden är inget konstigt. Det är först nu som uppfödare börjar korsa den aktuella linjen/linjerna utan att få en för hög inavelsprocent. Katterna är till synes inte släkt med varandra. Men utanför pappersstamtavlan kan vi lätt se de kopplingar som finns (på tex FindUs eller Pawpeds). Det tråkigaste i det hela är att det är i populära och förhållandevis vanliga linjer hos många uppfödare som de konstaterade bärarna återfinns i stamtavlan. Vår uppfattning är att det innebär att oerhört många katter kan vara inblandade. Vad värre är kan det vi ser idag bara vara toppen på isberget. Om inte uppfödare sprider sin kunskap och planerar parningar och försäljning på ett klokt vis, finns en uppenbar risk att vi inom några år kommer att mångdubbla statistiken över födda dvärgar.
Hur ser en dvärg ut?
Typiskt för en dvärgväxt kattunge är att den är markant mindre än sina kullsyskon och har korta ben, kort bred kropp, mycket kort svans, små och framåttiltade öron, brett huvud med kort nos och mörkt blå ögon. Många kattungar har haft mycket små tassar och något outvecklade bakben. Den korta kroppen och benen tillsammans med ett utpräglat mycket sävligt sätt gör att kattungen får en speciell gångstil.
En dvärgs utveckling
De dvärgar SRC har kännedom om har haft en normal födelsevikt. När kattungen närmat sig två veckors ålder har man kunnat börja se en minskad viktuppgång i relation till syskonen. Man kan vid den tiden också ana att kattungen inte kryper omkring fullt så energiskt som sina friska kullsyskon. Efter 4-5 veckors ålder ökar skillnaderna successivt, både i vikt och utseende, jämfört med kullsyskonen. Vid 7-9 veckors ålder är skillnaderna mycket markanta. Efter en tid blir drabbade kattungar förstoppade och vanligtvis leder detta till att de inte blir äldre än 12-16 veckor gamla.
Det verkar just nu som om att kattungarna kan få mer eller mindre stark grad av dvärgväxt, en del är något mer välfungerande till en början, medan andra är väldigt krumma och påverkade och dör mycket tidigt. De som är mildare drabbade verkar dö senare i ålder och blir snarare några månader gamla än några veckor.
En specifik typ av dvärgväxt
Dvärgväxt finns inom alla raser och kan bero på olika orsaker, men den dvärgväxt som uppmärksammats inom ragdollrasen det senaste året är en särskild sort då den troligtvis orsakats av en specifik gen där kattungarna blir drabbade om de får genen i dubbel uppsättning – en så kallad recessiv gen.
Under våren/sommaren 2016 lät SRC med hälsofondens medel testa en drabbad kattunge för kunna bekräfta eller utesluta de mutationer som det idag redan finns DNA-test för. Alla utförda tester kom tillbaka negativt (N/N). De tester som togs var: Mucopolysaccharidosis I, Mucopolysaccharidosis VI, Mucopolysaccharidosis VII, Mucopolysaccharidosis VII (2), Mucopolysaccharidosis VII (3) och Hypothyroidism (1 variant). Detta torde alltså innebära att det inte är MPS eller Hypothyroidism i någon av de varianter som går att DNA-testa för idag som ligger bakom dvärgväxten.
Den typ av dvärgväxt som orsakat dvärgväxten bland en del ragdolls idag ger inte heller ett särskilt utslag vid blodprov av ex T4 och TSH. Det har gjort att flera uppfödare blivit hemskickade igen från sin veterinär med den felaktiga slutsatsen att kattungen varit frisk, trots tydliga fysiska attribut.
Nedärvning
Alla kända dvärgar tycks uppvisa ett autosomalt recessivt mönster i sina stamtavlor, där samma specifika katt finns på två sidor i stamtavlan. Katten ifråga heter ES*Patriarca Gucci 1. Det tycks inte finnas någon koppling till hög inavelsprocent, i de flesta fallen är det en låg eller mycket låg procent. Dessvärre har man råkat para två bärare, ovetande av att katterna råkat bära den speciella genen. I flera av de drabbade kattungarna ligger den upptäckta gemensamma nämnaren så långt bak som 8-9 generationer.
Det finns en möjlighet att kattungar med dvärgväxt även kan finnas i andra linjer som vi ännu inte har vetskap om. Vi vet dock att vi idag har vi ett 40-tal drabbade kattungar som alla har samma katt dubblerad i sina stamtavlor. Den gemensamma nämnaren för de drabbade kattungarna löper som en röd tråd genom stamtavlan och således framträder ett antal konstaterade bärare. Dessa linjer är frekvent förekommande hos många uppfödare och vi tror att det bästa vi kan göra i dagsläget är att undvika att dubblera denna linje.
Vad är då en autosomal recessiv gen? Autosomal innebär att det är en genetisk nedärvning som inte är könsbunden, dvs den drabbade genen sitter inte på en könskromosom utan på en annan kromosom. Den recessiva nedärvningen innebär att båda föräldrarna måste bära genen för dvärgväxt för att en avkomma ska kunna bli sjuk. Det innebär också att inte alla kattungar från en sådan kombination blir sjuka. Rent statistiskt blir 25% sjuka, 25% fria och 50% bärare. I verkligheten kan det såklart bli ett helt annat utfall.
Projekt dvärgväxt
Sommaren 2016 tog två uppfödare kontakt med SLU (Sveriges Lantbruksuniversitet) för att höra sig för om deras tankar kring det som framkommit. Här möttes man av stort intresse och engagemang, och tankar om att försöka använda deras högteknologiska utrustning för att söka rätt på den drabbade genen föddes.
För att kunna starta upp Projekt Dvärgväxt av SLU krävdes 50.000 kr som startkapital. Det var bara en liten del av vad en sådan här forskning kostar, men tanken var att SLU i sin tur skulle söka bidrag ur olika forskningsfonder för att fortsätta finansiera projektet den vägen. En insamling skedde därför under tidig höst 2016 där SRC bidrog med 25.000 kr samt Ragdollklubben och Danska ragdollklubben med 5.000 kr var. Resterande belopp bidrog uppfödare och andra engagerade med!
Målet för projektet är att ta fram ett DNA-test så vi kan testa vilka katter som är bärare av dvärgväxtgenen för undvika dubblering av genen. Projektet beviljades senare anslag från Agria och Svenska Kennelklubbens forskningsfond för att SLU ska kunna arbeta med Projekt Dvärgväxt i 2 år. Slutrapport beräknas till början av 2019. Blod från drabbade kattungar och deras föräldrar kommer att analyseras och enkelt förklarat ska de försöka se vad det är för gen som de dvärgväxta kattungarna har i dubbel uppsättning och föräldrarna i enkel uppsättning.
Ännu vet vi inte OM ett DNA-test kommer att finnas på marknaden och i så fall NÄR. Vi hoppas otroligt mycket på att projektet med att skapa ett DNA-test kommer att lyckas!
Behandling
Flera dvärgväxta kattungar har behandlats med läkemedlet Levaxin och verkar svara bra på det inledningsvis med ökad tillväxt och aktivitet. Levaxin används i annat fall vid Kongenital Hypothyroidim, en sjukdom som också orsakar dvärgväxt. Dessvärre har de flesta kattungar dött innan halvårsåldern trots behandling från späd ålder, så det är i dagsläget svårt att veta huruvida det är någon idé att behandla med Levaxin eller ej. Ännu är de katter som SRC fått information om väldigt unga och hur den långsiktiga prognosen ser ut vet vi inte i dagsläget.
Avelsråd
SRCs avelsråd är i dagsläget;
- Para inte två potentiella bärare med varandra
- Var restriktiv vid försäljning av kattungar till avel som kan vara bärare, innan det finns ett DNA-test framtaget
- Om du har möjlighet – gör även parningar som är fria från potentiella bärare på både honan och hanens sida
- Om du har sålt eller ska sälja en katt till avel som kan vara bärare – informera köparen mycket noga, särskilt om att de inte ska para katten med andra potentiella bärare. Hänvisa köparen till SRC:s hemsida, där finns detaljerad information på både svenska och engelska.
Har du tips?
Har du anonyma tips så kan du skicka in dem via hemsidan. Alla små ledtrådar är mycket betydelsefulla i vårt gemensamma sökande efter vad som ligger bakom dvärgväxten. Vår erfarenhet säger att man ibland sitter inne med information som man inte vill lämna ut av rädsla för att bli ”allmänt uthängd”, så vi tänker att det här kan vara ett sätt att ändå komma åt eventuell tyst kunskap. Vi kan inte spåra vem som har lämnat in upplysningar i detta formulär, men OM du vill kan du självklart uppge ditt namn och mailadress eller en drabbad kattunges namn eller dess föräldrar.
Alla upplysningar är av intresse – allt ifrån symptom, utveckling, tester, veterinärmedicinska utlåtande, bilder osv. Tanken är att vi ska kunna återföra inkommet material i en avidentifierad form under ett hälsoseminarium i framtiden.